så.....jäkla.....skitbra.............verkligen...... tomtebolycka.......

Känner ni någon gång att ni har det kanske liiiite för bra. Ni känner er lite för omtyckta och livet rullar på lite för lätt. Nä, inte jag heller..... Men OM ni skulle göra det så har jag ett skitbra tips för att råda bot på det! Gå på bio med en aktiv femåring med myror i kroppen!

Jag lovar att känslan kommer att ändras ganska så fort och blickarna du får från folk är allt annat än kärleksfulla. Du brottas i ditt huvud med det faktum att du betalat dyra sura pengar för bion för hela familjen för ni ska ha det så jävla familjemysigt och bra, du vill själv se filmhelvetet...... samtidigt som du skäms, inte vill förstöra filmupplevelsen för alla andra i salongen.... inte vill ge upp på att ungen ska fatta att man inte kan prata högt om filmen och klättra runt bland biostolarna och få ett utbrott för att läsken är slut.
Samtidigt som du känner för att sparka din blivande make sådär lite lätt på smalbenet 
(läs hårt i pungen) för att han inte lyssnade på dig när du sade att två mellandrickor inte skulle räcka till fyra personer med två stora salta popkornskartonger.

Dottern hade skolavslutning idag och vi bestämde oss för att åka och äta lunch på restaurang med henne och hitta på nåt kul. Vi tog lillebror ledig från förskolan och gick på avslutningen tillsammans i duggregn. Redan där hade han hoppat i vattenpölar, vrålat hej till städerskan mitt i Idas sommarvisa, klättrat på bandymål och trillat omkull. Men vi bet i hop leendet och fortsatte som om det varit en del av planeringen hela tiden. Vi gick hem och bytte byxor på honom och sen åkte vi mot stan och lunch på bamboo city. So far so good.... vi åt asiatisk buffé som var jättebra och han satt och åt upp och skötte sig bra tillräckligt länge för att vi andra skulle hinna äta upp och sen begav vi oss till Entré där jag vandrade en stund medan resten av familjen bowlade. Sen åkte vi vidare upp i stan och gick till biografen där vi skulle se på Epic. Filmen var jättebra men det dröjer minst en livstid innan jag tar med honom på bio igen!!

Vi hade lovat innan bion att vi skulle köpa glass med oss på vägen och när jag och sonen var på toa köpte mannen glass och väntade på oss. Ungen får ett tokanfall och blir vansinnig för han skulle ta glassen själv (efter att han såklart själv skulle spola på toaletten också) 
Ni med femåringar känner nog igen detta fenomen. Vi hindrar honom från att ta en ny glass och han får såklart ett utbrott och slänger sig på marken och skriker och sparkar (Oh joy) Hmmm ny brottningsmatch i huvudet.... vi har betalat glassarna... ska dottern behöva lida och bli utan för att sonen jäklas..... ska vi lämna tillbaka hans glass och klydda med pengar tillbaka när det enda vi vill är att komma därifrån fort (JÄTTEFORT)..... nej vi går med alla glassarna men sonen får ingen. Nej ni läste rätt, vi andra tre gick och åt våra glassar och han fick ingen och vi sade tydligt varför han inte fick någon! Han vrålade hela stan igenom och folk trodde nog att vi var en vandrande sadistcirkus eller nåt liknand men det bjuder jag på. Glassen höll sig inte hem till frysen så jag slängde den demonstrativt i soptunnan utanför huset och jag trodde han skulle dyka i efter den men faktiskt inte. Han försökte redan förhandla om morgondagen.

Här hemma har han tömt en hel tandkrämstub, och tagit allt diskmedel och gjort såpbubblor av..... jodåsåatte.... o bilen går bra?

Men jo.... för er som undrar så har vi faktiskt papper på att han är precis som han ska vara, bara snabb, smart och i övrigt helt jäkla underbar..... bara inte så mycket idag....... då kunde han hamnat på blocket under bortskänkes mot avhämtning.

Puss från världens bästa mamma.... så om ni kommer för att ge mig min medalj så finner ni mig i en hörna med lätt frånvarande blick, saglandes och spelandes på läppen........