söndag 5 maj 2013

Ärlighet....i ärlighetens namn

Jag gillar ärlighet och tycker att man kan säga allt om man säger det på rätt sätt. Det är det som det handlar om egentligen, HUR man säger någonting. Man behöver inte göra en massa krusiduller och linda in saker i fluffig sockervadd eller bomull för att inte såra någon för då riskeras budskapet gå förlorat. Men man behöver inte vara brutal heller, och man behöver framförallt inte pådyvla folk sin åsikt när den inte är önskad.   Alla har rätt till en åsikt men man behöver inte uttrycka den när det gäller saker man inte har med att göra.

Frågar man mig om min åsikt får man den ärlig men inte brutal. Tycker jag inte din tröja är snygg så säger jag det ärligt att det inte är min smak, om du frågar. Likaså förväntar jag mig detsamma från dig. Däremot behöver man kanske inte säga saker i stil med "den är skitful, den ser ut som nåt min farmor gått och dött i" den typen av ärlighet uppskattas sällan!
(Tips från coachen till män som i framtiden känner att de vill undvika välplacerad pungspark)

Av barn får man ärlighet vare sig man vill eller ej och oftast filterlöst. Det är bara att gilla läget och försöka se sig i spegeln igen efter att dottern frågar om hennes bröst kommer att bli lika hängiga när hon blir stor. Notera att detta kommenterats EFTER ett bröstlyft (Det var de 37 000, tack för det televerket) De är verkligen fenomenala på att hitta och påpeka allt som hänger, har gropar, hår eller prickar.... observant...och det är ju bra.... det ÄR ju bra... det ÄR bra!! (fortsätter intala mig det iallafall så kan jag nog se mig i spegeln igen om en vecka eller så)

Det är tack och lov inte bara jag som blir angripen, det är även några "ärligheter" som tilldelas mormor, morfar och mannen här hemma. De har tilldelats gummiarmar, och hundratals och stjärntals år till sin ålder mm. (Tur att de har humor och att barnaga är förbjudet i sverige)

Idag har jag druckit kaffe i västra hamnen med min fina fina vän som alltid frågar mig 
"ska jag ska vara ärlig"? innan hon levererar sin åsikt, och ja det vill jag, alltid! 
Det kan alltid riskera att svida lite med sanningen men hellre en sticka i fingret än en kniv i ryggen!

Solpussar!

1 kommentar:

  1. Jag brukar alltid fråga om man verkligen vill ha mitt svar....för många frågar men få vill höra.
    Men jag håller med du, det handlar om HUR man framför sin åsikt.
    Puss

    SvaraRadera