=)(/)&(&/%&¤&%#%#"%"&%¤&/()&/=)?(!!!!!!!!!!!!!!!

Det började rätt bra iallafall, min attityd och rätt tänk. Jag skulle till Reumatologen i Lund efter jobbet och få kortisonsprutor i handen och sen tillbaka till jobbet i Malmö igen till 16:30 då vi skulle ha personalkonferens. Jag kom i god tid till Reumatologen och köpte mig en kopp kaffe och satte mig vid karpdammen som ligger där. Jag tänkte för mig själv att det var mysigt att sitta där och njuta och att det uppvägde för stressen att flänga fram och tillbaka mellan lund och malmö som ett jehu.

Blev lite sentimental på kuppen då en massa minnen rusade tillbaka eftersom karpdammen där jag satt, var första stället jag fick permission att bli rullad till i rullstol när jag låg inne och väntade sonen. Dottern satt i mitt knä när mannen rullade oss ner till den då frusna karpdammen där vi snopet konstaterade att vi inte kunde mata några ankor.
Men det gjorde inget för det var första friska luften och utevistelsen på två månader och det var underbart!
När sonen var född fick jag ta en av de första promenaderna med barnvagnen runt Neonatals omgivningar, och min mamma var med när vi styrde kosan mot just Karpdammen där vi satt i solen och njöt. Så på något vis har den där lilla lilla oasen blivit en speciell plats för mig som skänker mig lugn. Som jag sade, det började bra...... sen hände nåt.....

Jag kom in och anmälde mig i luckan och hon sade att det skulle bli en annan reumatolog än den som jag blivit kallad till och jag jublade inombords då den förra tyvärr inte hade hittat mina senskideinflammationer med ultraljud sist jag var där, så det hade blivit magnetröntgen och grejer för att hitta nåt som en annan doktor där hittade på några sekunder och kallade skolboksexempel. Den nya reumatologen var en ung tjej som höll på länge och väl med ultraljudet och vände och vred och bad mig knyta näven (AJSOMFAN) medan hon grävde ner pennor och grejer i mina senskidor och leder (hon hade kunnat få anställning som torterare i Guantanamo bay vilken dag som helst) Jag fick spänna och sträcka och knyta och ha mig hur länge som helst när hon till slut säger att hon inte kan se inflammationerna och måste kalla på sin "bakjour" som var mer erfaren.
Inom vadå kan jag undra såhär i efterhand.

In kommer en otrevlig man som glor på en benmissbildning i min handrygg och säger "det där ser inte så farligt ut" Nä det är liksom inte det jag söker för heller, jag har senskideinflammationer på minst två ställen i handen (exakt samma som förra gången)
Men du är inte svullen! Nä jag vet, jag blir inte det, därför missade doktorn det förra gången och skickade mig på vanlig röntgen och sen MR och först där såg man inflammationerna och skickade mig till Dr XX som på några sekunder såg inflammationerna via ultraljud 
(vilket var anledningen till att det var den läkaren jag bett om att få träffa när jag skrev på "mina vårdkontakter" och ville ha tid)
Jag är inte Dr XX ! (no shit Sherlock) Jag vill inte hålla på och sticka i blindo så då får ni boka en tid till honom, hejdå.
Kvar sitter jag och den unga tjejdoktorn ler lite generat och säger att hon inte vill plåga mig i onödan (nähädu vad tror du att du sysslat med senaste halvtimmen unga fröken sadistpenna)
Summa kardemumma, jag åker därifrån med mer ont i handen än jag hade när jag kom dit.

Mannen ringde och undrade hur det gått och det osade svavel när jag pratade. Jag tror jag sade tillräckligt många fuck och fucking att jag kunnat platsa i vilken Eddie Murphy-film som helst, jättemoget verkligen att hålla på och svära så på engelska. (Men till mitt försvar måste jag tillägga att jag faktiskt redan hade förbrukat alla svenska kraftuttryck jag kan.)

Men nu ska man ju inte klaga och vara sur och bitter och jävlig, det finns alltid någon som har det värre så nu ska vi vända på detta!
Aaaah så bra att jag hann i tid tilbaka till personalkonferensen ...... och vilken tur att min pappa lånade ut sin bil till mig så allt detta var möjligt, och hade jag inte åkt dit i onödan så hade jag säkert ändå bara åkt och shoppat den stunden innan personalkonferensen började, och det hade ju kostat mig pengar och det hade ju inte varit bra.
Nä sorry det funkade inte, jag är fortfarande förbannad!
Men  även om man ligger som en grönsak och bara kan fladdra med ena ögonlocket, så står fjanteJante där med sitt fåniga flinoch mässar
 "inte gnälla och klaga över krämpor och möda, det kunde varit värre.... det finns de som är döda"

Inte Puss