måndag 20 maj 2013

Förståelse

Jag har paradoxalt nog ingen förståelse för folk som inte har förståelse. Överallt i samhället stöter jag på brist på förståelse och överskott av dömande.


Ser man en mamma som höjer rösten i affären så hör man genast mumlande omkring om hur hon beter sig och stackars barn mm. De ser inte hur hon med ångest i maggropen åkt och handlat med sitt överaktiva barn och inte hinner lägga ner mjölken i vagnen förrän det är dags att åter igen leta efter barnet som gömt sig bakom ostdisken eller försvunnit spårlöst än en gång. Hur hon sprungit och förhindrat barnet gång på gång från att provsmaka alla sorterna i lösgodiset eller ha coctailtomatkrig i grönsaksdisken. Hur hon inombords förbannar mannens arbete som gör att hon tvingats ta med sig barnet till affären.
(Det är inte flickan i filmen som har skrivit brevet)
Nej inget av detta vet man och även om man visste så skulle man säkerligen resonera antingen att
1- hon får väl skylla sig själv som skaffat barn,
2- hon borde lämnat barnet hemma om det är så svårt att handla med barnet,
3- hon har inte tillräcklig "pli" på barnet, hon är säkert inte tillräckligt hård eller konsekvent hemma och då blir det så här.
(Ungen har säkert inte några gränser eller regler ens.)

Där kom vi in på nästa punkt i min antiförståelselista, nämligen barn som beter sig "illa" offentligt. Ja gud då sätter man på den stora domardräkten och leker både åklagare, domare och Jury i ett och man som förälder blir både åtalad och advokat samtidigt. Folk dömer med sina blickar och små vassa kommentarer saker i stil som det jag nämnde tidigare, inga gränser, regler eller konsekvenser. Vad vet de om vad som ligger bakom? Vet de om barnet i fråga har någon form av diagnos? Och många verkar ha glömt eller förträngt hur det var, för det kan fan inte vara så att alla deras barn uppförde sig som små ljus alltid.
Nåt av det värsta jag vet är när folk säger små dömande stickande kommentarer som "ojdå... ja JAG plockade minsann INTE bort de dyrbara sakerna när mina var små, de fick minsann lära sig att de rörde man inte" Mm jotack för den du, sätt dig på nåt vasst och rotera 5 varv tack!
(Hur många iitalaglas kostade det?)

Sen alla som inte har någon förståelse för hur föräldrar kan glömma alla dessa förbaskade lappar från skola och förskola, som inte förstår hur man inte kan se informationslappen i kapprummet och aaaabsoluuuut inte tänker påminna föräldrarna om utflykten även om man misstänker att föräldrarna har missat och man vet att barnet kommer att antingen komma för sent och missa utflykten eller komma men inte ha någon matsäck med sig. Som inte förstår hur föräldrarna dag efter dag kan komma för sent och hämta sitt barn när de ändå bara är föräldralediga. Det är väl inte så svårt, det är ju bara att börja gå tio minuter tidigare, herregud liksom hur svårt kan det vara.
Förståelse finns inte för att bebisen kräker ner sig totalt precis när man fått på hela nalleoverallen och nästan fått mecka in armarna med skohorn och satt på regnskyddet och släpat ner vagnen för alla tre våningarna, för att sen få gå upp och börja om från början. Förståelse för att man valde att gå inom konsum och köpa mjölken innan hämtning kanske för att undvika problem nummer ett och två här ovanför.

Sen får vi inte glömma att döma de som hämtar hem barn nummer ett med hög feber från förskolan, men lämnar barn nummer två och ev tre kvar. Gud så hemska de är då, hur kan de inte hämta hem alla tre när de ändå hämtade ettan?? Ingen förståelse för att ettan kanske behöver lugn och ro med sina 40 graders feber och behöver få vara liten och tas om hand av mamma eller pappa i lugn och ro utan att speedy gonzales och Duracellkaninen deluxe ska tävla och konkurrera om uppmärksamheten och störa och leva rövare.
(Undantagsfall vid magsjuka givetvis, då ska ALLA hem!!)

Tjocka människor måste tydligen också dömas rejält. De tros vara korkade, lata och ohygieniska. Om vi ser dem på Mc Donalds fnyses det föraktfullt och tanken blir "tro fan hon/han ser ut så när de käkar här" (Skrev nästan hen O_o ) Och ja, jag vet att det är så för tro mig, när man INTE är tjock längre, DÅ får man höra hur folk tänker. Känns nästan som om jag är lite undercover som föredetta överviktig. Men min mentalitet är precis den samma och personerna förlorar min respekt i ett enda andetag. Vad vet de? Vet de om personen sparat points på viktväktarna i en vecka för att äta en hamburgare eller ceasarsallad? Vet de om personen har en svår ämnesomsättningssjukdom eller sköldkörtelsjukdom? Vet de om personen varit mkt större och redan gått ner 50 kg? Nej, men dömas ska de tydligen hänsynslöst och skoningslöst om de varit så dumma att tugga sig till det tillståndet.

Nä gott folk, koppla in hjärnan innan ni börjar tala för risken är att munnen är direktkopplad till rövva och då kommer det mest skit ut.

Puss 




5 kommentarer:

  1. Ahhhh, du är bara för bra min vän! Sätter ord på allt man (läs jag) tänker och funderar på. Känner din frustration eftersom mitt tänk är i mångt och mycket likt det du skriver. Var stolt över dina barn, de är gudomliga som de är!! Kan se och höra lilleman i affären och småskrattar för mig själv här på jobbet, han är kvick och snabbtänkt och ett riktigt charmtroll!

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Alla människor är dömande av naturen. Det är en typ av försvarsmekanism och även för att kunna sortera ut människor. Människor har en naturlig tendens att kategorisera folk och där utav detta dömande. Du borde inte bry dig så mycket att folk dömer, utan låt folk tycka vad de vill. Jag slår vad om att du någon gång säkert har dömt t.ex Barack Obama, Bush, Britney Spears, Pamela Anderson, Frefrik Reinfeldt eller Kungen ett par gånger. Det gör oftast alla någon gång, men ingen vet vilket arbete som ligger bakom deras utförande. Tyvärr!

    SvaraRadera
  3. Bra skrivet Linda!!

    SvaraRadera
  4. Tack för din åsikt anonym :)

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera